Ett datalager är en logiskt sammanhållen datamängd, som är avsedd för analys och som speglar flera tidsperioder genom att data regelbundet hämtas från andra register.

Data uppdateras således inte direkt i datalagret, utan i andra system från vilka data hämtas.

Datalagret kan fungera som en generell kunskapsbank för en organisation. Vanligare är en mer avgränsad inriktning på ett fåtal verksamhetsområden. Det måste finns en organisation för kvalitetssäkring och samordning av de data som ligger i datalagret. Det är snarare denna gemensamma samordning och kvalitetskontroll som definierar datalagret och inte hur data delas upp fysiskt.

I bilden nedan som beskriver principen för ett datalager, kan man se hur data hämtas från operativa system längst ned och samlas i datalagret varifrån olika kategorier av användare kan hämta dem och använda dem som stöd för sin verksamhet. Verksamheten försäljning lämnar uppgifter till den del av datalagret som används för verksamheten ekonomistyrning. Extern information om marknaden placeras i datalagret och används för verksamheten marknadsanalys. Data om dessa verksamhetsområden behöver inte vara tekniskt sammanlänkade, men de ingår i datalagret vilket innebär att det finns en organisation för kvalitetskontroll och användarstöd och att data har enhetliga definitioner.

Principerna för ett datalager.

Data som kopieras i ett tredje steg och lagras för användning inom ett verksamhetsområde (t ex marknadsanalys i figuren) sägs ligga i ett lokalt dataskafferi. Den amerikanska termen är "Data Mart".

Ett väl strukturerat och administrerat datalager löser följande problem

• Data är svåra att förstå eftersom de inte speglar de termer som används i verksamheten.
• Data har fel uppbyggnad och kan därför inte precist belysa aktuella verksamhetsproblem
• Data kan inte flexibelt sökas ut och sammanställas på det sätt som verksamheten kräver
• Data har inte jämn och känd kvalitet
• Data från olika källor kan inte jämföras
• Det går inte att göra jämförelser mellan olika tidsperioder
• Alla data som behövs som beslutsunderlag kan inte göras tillgängliga för beslutsfattaren.
• Beslutsfattaren kan inte själv utan assistans begära fram och sammanställa de data som behövs i en given situation.

Nittiotalet och 00-talet har medfört en starkt förbättrad teknik för datalagring.

Det är numera en ekonomisk och inte en teknisk fråga hur mycket data man kan lagra i ett datalager. Tekniken tillåter att man lagrar alla de uppgifter som föds inom en organisation så länge som de har något intresse.

Kostnaderna för själva datalagringen är för de flesta organisationer rimlig. För organisationer med mycket stora datavolymer som telecom och bankverksamhet är fortfarande själva datalagringen en tung post. Det som kostar när en organisation beslutar sig för att lagra stora delar av de data man rör sig med för att stödja och förbättra sitt beslutsfattande är den administration som krävs i sammanhanget.

Exempel på hur datalager kan göra nytta:

En grossist har byggt ett datalager som beskriver lagret över fysiska varor. I datalagret finns data speciellt anpassade till inköpare och säljare liksom till dem som ansvarar för själva lagret. Datalagret laddas varje dag med uppgifter från de operativa systemen. Därvid beräknas för varje slag av artikel uppgifter om kostnad och intäkt för denna artikel. Genom att summera uppgifterna i olika kategorier som produktgrupp, leverantör, kund, tidsperiod, etc kan ansvariga precis se omsättningshastighet, marginaler, bruttointäkt för ett mycket stort antal kombinationer. Härigenom kan beslutsfattare på många nivåer både lokalt och centralt erhålla detaljerad information om verksamheten och var och en kan bidra till att verksamheten bedrivs optimalt utifrån de mål som är uppsatta.

Ett datalager kan stödja verksamhetsstyrningen genom att

• data kan väljas och analyseras i ett brett verksamhetsperspektiv och ett långt tidsperspektiv
• beslutsfattaren kan själv vid varje tillfälle välja data fritt och få data presenterat på det sätt som önskas
• data från olika verksamhetsgrenar och externa data kan kombineras
• data har känd kvalitet
• inom hela organisationen kan aktuella data anpassade till varje verksamhet vara lokalt tillgängliga

Datalager ger organisationen möjlighet att smidigare reagera på sin omgivning och att bättre ta vara på de egna resurserna. Ett antal i amerikansk press refererade fall pekar på att organisationer som inte nyttjar de möjligheter som datalager ger fungerar mindre effektivt än de som gör det. För konkurrensutsatta företag kan detta bli utslagsgivande för överlevnaden. Ett exempel på detta är det amerikanska företaget K Mart.

Vi bedömer att man i USA har tre till fem års försprång framför Europa när det gäller datalager. Därför har vi hämtat praktisk erfarenhet från USA.

Vad tekniken orkar

Det största datalagret i världen 2003 har Wal Mart i USA världens största varuhuskedja. Deras datalager är på över100 terabyte.

En flaskhals kan vara hur fort data kan laddas eller "fyllas på" från dag till dag. Wal Marts datalager fylls varje dag på med bl a över 100 miljoner kvittorader från all försäljning i de tusentals varuhusen. Wal Mart lagrar dessa uppgifter i 65 veckor.

De största datalagren är idag 100 terabyte eller mer. En vanligare storlek för datalager i USA i dag är några terabyte. I Sverige förekommer numera datalager på upp till fyra terabyte.

För mer information kontakta Peter Söderström.